Psynkpriset genom åren

047Psynkpriset delades idag ut för fjärde året i rad. Det skedde på Psykisk (O)Hälsa Mässan och under dagen har ett seminariespår ägnats åt presentationer från alla våra pristagare.

Film från dagen ser du här.

Psynkpriset – för förtjänstfulla insatser kring barns och ungas psykiska hälsa.
Psynkpriset 2013 delades idag ut till fem pristagare som alla, på olika sätt, bidragit till ett mer effektivt arbete för barns och ungas psykiska hälsa i Sverige.

Egenmaktspriset, vanns av Ersta Vändpunkten med motiveringen: ”Ersta Vändpunkten var först i landet med att starta verksamhet för barn och unga som drabbats av en annan persons bruk av alkohol eller droger. Vändpunkten har målmedvetet arbetat med att ge barn och unga verktyg för att på bästa sätt hantera sina liv och möjligheter.”

vandpunkten

Bo Blåvarg från Ersta Vändpunkten berättade om deras arbete. Han uppskattade att det skulle behövas 10 gånger så mycket verksamheter som vad som finns idag för att möta barnens behov. Han uppmanade oss att lyssna när ett barn berättar hur de har det.

Samverkanspriset, vanns av Hamnen Gustavsberg med följande motivering: ”Under en följd av år har Hamnen fungerat som nationell inspiratör vad gäller samverkan mellan såväl kommun och landsting som mellan olika professioner både från skola, sjukvård och socialtjänst.” hamnen

Karl Almqvist Simonsson och Charlotta Malm, från Förstalinje-mottagningen Hamnen Gustavsberg berättade att man tar emot barn och unga med psykisk ohälsa. Gör utredningar och behandling av mest ångest och depression. Många blir hjälpta där vilket underlättar för BUP som då kan koncentrera sig på de allvarligare fallen. Personal från Prmärvård och Socialtjänst  arbetar under samma tak.

Socioekonomiska priset vanns av Nynäshamns kommun med motiveringen: ”Nynäshamns kommun har drivit en särskild satsning på folkhälsa under perioden 2006 till och med 2008 med visionen att halvera ohälsotalen till 2015. Årligen har 11 miljoner kr budgeterats till åtgärder för bättre folkhälsa. En modell för ekonomiska beräkningar av investeringsutrymme och kostnader för folkhälsa, den s.k. Nynäshamnsmodellen, har tagits fram. nynashamn

Ann Ljungdell kommunstyrelsens ordf i Nynäshamn berättade att 74% av projekten har omvandlats till ordinarie verksamhet. Hon säger att vi måste ändra organisationen i kommunen om den inte passar för människorna inte tvärt om!.”

 

Samhällsansvarspriset vanns av Kamratposten med motiveringen: ”Tidningen som är alla barns bästis sedan 1892 och dessutom har en särskild avdelning för ”Kropp och knopp” måste så klart få samhällsansvarspriset!”kamratposten

Lukas Björkman chefredaktör berättar om bla temat Kroppen och Knoppen, som var en av motiveringarna till priset. Det ska vara en tidning för alla och den ska stärka självkänslan och man ska känna sig glad när man läst den.

Gnetpriset vanns av Allmänna barnhuset med följande motivering: ”Allmänna barnhuset forskar, driver metodutvecklingsprojekt, ordnar konferenser och publicerar böcker och rapporter med barn och unga i fokus. Sedan 1633 har allmänna barnhuset gnetat – på tiden att de får Psynkpriset.barnhuset

Bodil Långberg som berättar om att Allmänna Barnhuset gör många utbildningar, material mm som handlar om insatser till barn i olika åldrar. En storsatsning görs just nu tillsammans med SKL kring Skolfam. ”Det viktigaste är att arbeta med envishet och långsiktig uthållighet.”

I vårt Psynkspår på Psykisk (O)Hälsa Mässan berättade först årets pristagare som ni ser ovan och sedan de flesta av de tidigare pristagarna. Det blev en dag av 16 korta presentationer som faktiskt så väldigt mycket. Filmen kommer ni kunna titta på länge och säkert använda för diskussioner på jobbet.

 untitled

Att bli lyssnad på är en mänsklig rättighet, sa Lotta Zetterberg när hon berättade om Tjezonen som fick Egenmaktspriset 2011. 10 000 samtal per år har Tjejzonen. Målet är att stärka de tjejer som hör av sig genom att vara medmänniska. Det här är ett arbete som också ger volontärerna mycket. Verksamheten utvecklas men fler och mer behövs.

1780683_727119970665654_267275242_n

Politisk dialog, där alla var med, skola, socialtjänst, kultur och fritid och hälso- och sjukvård det var framgångsfaktor berättar Mari Rahlén-Altermark, Marie Andreasson och Katrin Larsson från Jönköping och Eksjö kommun som tillsammans med Jönköpingslandsting fick Samverkanspris 2010. I Jönköpings län försöker man nu att få alla goda delar att bli ordinarie verksamhet och en stabil grund för nya innovationer.

1512803_727124973998487_463754949_n

Norrköping fick Psynkpriset 2010 för sitt försök med Social investeringsfond. Arbetet har rönt stort intresse i Sverige. Vad är rätt att göra, hur kan vi utvärdera resultat och även räkna hem ekonomin, var några av rubrikerna när Lasse Stjernkvist, kommunalstyrelsens ordf  i Norrköping berättade om hur det gått. När man är mitt i skarpt läge syns utmaningarna och Norrköping försöker nu systematiskt med forskarstöd hitta modell och lösningar som kan förmedlas till andra.

1796705_727131560664495_1478453561_n

Lena Hök berättar om Idéer för livet, som fick Psynkpriset för Samhällsansvar 2010. Deras socioekonomiska utbildningar, deras arbete med eldsjälar och stöd till lovande projekt som familjestöd, handlar om att skapa tidiga insatser som bryter risk för negativ utveckling.

1546339_727138137330504_697470216_n

Vänersborg och Västra Götaland fick Psynkpriset Samverkan 2011: Tove Af Geijerstam och Carianne Lundvall Karlsson berättade om hur samverkansarbetet började och hur de efter en liten svacka nu är igång med ett utvecklat samarbete mellan kommun och region. Vi såg att vi hade barn ihop och bestämde att inga barn ska ramla mellan stolarna för att vi sitter i våra olika stuprör, sa Tove.

1010465_727144680663183_1527121056_n

Hagfors fick Psynkpriset för Tidiga insatser 2011. Tina Persson och Monika Andersson berättar om sin mottagning VISIT en första linjes verksamhet för barn och unga med personal från landsting och kommun. Av de som behandlades nov 2011 till dec 2012 blev 74% färdigbehandlade eller uppnått målet. Många barn kommer till och med mer än man klarar ta emot i vissa tider.

1462859_727152317329086_1754306229_n

Curt Hagqvist representerar Kungliga Vetenskaps Akademien som fick Psynkpriset Samhällsansvar 2011. Han berättade om att mer forskning är på gång vilket är glädjande eftersom kunskapsluckorna är stora. Vi behöver mer kunskap för att göra rätt.

1743572_727160720661579_1003261530_n

Ulla-Stina Berntsson, Anna Nordh och Peter Nord berättade om  Samverkanspristagaren 2012 ”En dörr in i Kungsbacka”. Deras slogan är ”stör gärna”. Direkt dialog med föräldrarna och att aktörerna samverkar så att barn och föräldrar får vara med är det viktigaste. Arbetssättet fungerar intygade både personal och föräldrar.

1654180_727176610659990_810445048_n

Anders Carlberg och Fryshuset fick Tidiga insatser Psynkpriset, Psynk Skl. 2012,
Helena Meyer representerar och gör det så bra. Hennes personliga berättelse berör oss djupt och ger oss hopp.

1653874_727183663992618_917741728_n

Berättarministeriet fick Psynkpriset för Samhällsansvar 2012. Reza Saleh berättar om deras arbete. Lust, det ska vara roligt att lära. De har valt att rikta sina insatser dit de bäst behövs och vänder sig främst till socioekonomiska utsatta områden med sina Skrivarverkstäder. Att barn får och behärskar ett skrivet språk betyder så mycket.

1601044_727189483992036_168062794_n

Till sist Lisbeth Pipping som fick Psynkpriset i kategorin Gnet 2012. Hon gör så mycket för barn i utsatta situationer, barn med utvecklingsstörda föräldrar, barn som är mobbade, barn som placeras. ”Vi måste prata om att det går att lösa. Prata om det som är bra. Vi kan lära os att leva med och i bästa fall dansa med det ”träben” som trauma i barndomen kan ge, säger Lisbeth Pipping.

Tillsammans blir vi bättre

Började veckan med två intensiva dagar med ansvariga personer för alla våra olika utvecklingsarbeten inom Psykisk hälsa på SKL och kansliet. Vi ska under 2014 se till att samordna allt utvecklingsarbete så bra så att verksamheter och beslutsfattare ser att det hänger ihop. Att prestationerna inom överenskommelsen som ger stimulansmedel har till uppgift att skjuta på utvecklingstakten och att alla projekt ser till att inspirera och dra utvecklingen framåt. Det ska också bli tydligt att utvecklingsarbetet och de strategier vi använder är som ett stort smörgåsbord där man tar för sig det som passar. Att de olika projekten förstärker varandra, syftar mot samma mål men stöder olika delar eller på olika sätt. För oss som varit med länge och som haft möjlighet att se flera delar samtidigt är det tydligt att det är en helhet men vi tror inte att det är så tydligt för alla.

Vi har också mycket att vinna på att lära av varandra inom satsningen och att se till att förpacka allt nu under 2014 så att det kan leva vidare kommande år. Tänk att vi ständigt får utmana oss själva att se till att återanvända andras kunskap. Konstigt att det är så lätt att hamna i att göra allt, uppfinna allt själv när det är så roligt att samarbeta och lära varandra.

Förstod i går kväll att högsta chefen på SKL Håkan Sörman just nu är i Helsingfors och träffar sina vd kollegor från de andra Nordiska länderna. Han efterfrågade vilka nordiska samarbeten vi har. Kul då att kunna berätta att vi så sent som i förra veckan var i Oslo och träffade danskar, norrmän och finländare för att hitta samarbeten kring barn och unga.

Jag blev också så glad när jag fick en kommentar till bloggen från en person som bor i Sydney sedan 2008.  Han skriver: ”jag  har många närstående som kämpat med sin ”black dog”, och det har fått mig att leta efter liknande initiativ i Sverige, men känner inte till något i stil med Beyond Blue eller Movember. De gör en fantastisk insats för att väcka medvetenhet om depressions- och ångestproblem och jag hoppas att något liknande startas i Sverige. – Anders Liljeqvist, boende i Sydney sedan 2008. Bloggar på http://www.swedesinaustralia.com”. Jag kan svara Anders att vi är i full gång med att översätta självhjälpsprogrammet ”MyCompass” som vi hoppas ska kunna komma i drift under våren.

Så är vi igång igen

2014, ett helt nytt år, inte det minsta begagnat. Fullt av möjligheter och utmaningar. Första arbetsdagen på det nya året känns alltid lite högtidligt. Hur ska det bli? Ett bra år då vi flyttar fram positionerna, tillsammans utvecklar samhället till att bli lite bättre att leva i. Att det blir ökade möjligheter för människor att utvecklas och må bra. Ett år med många konstruktiva diskussioner som får oss att växa och bli klokare. Det är ingen annan som gör det åt oss utan vi måste alla ta ansvar för att utveckla det gemensamma, att verka för långsiktiga lösningar som blir bäst för helheten.   

Året har fått en rykande start med intensiv diskussion om psykiatri och diagnoser efter en krönika i DN. I krönikan lyftes många viktiga diskussionspunkter om hjärna, biologi, samhälle, livssituation och behov av behandling eller samhällsförändring men hela diskussionen gick över styr eftersom artikeln var full av felaktigheter och rena angrepp.  Reaktionerna blev många och intensiva. I Dalarnas tidningar dt , i Expressen. Några av mina kollegor ryckte upp sig ur ledigheten och satte igång att skriva. Stort tack till Annika, Göran och Ylva. På ett dygn hade vi fått till ett svar som publicerades i DN några dagar efter den första krönikan.

På Facebook och Twitter var många aktiva. De flesta efterlyste en klok och saklig diskussion några lät känslorna ta överhanden. Jag är övertygad om att vi behöver en klok och sansad diskussion. Som Karin Bojs skrev i somras behövs förstås diagnoser inom psykiatrin som inom resten av sjukvården. Det vi behöver prata om är att vi idag har vi problem med att både för mycket och för lite diagnoser ställs. Många människor får inte den utredning, diagnos och behandling av sitt psykiatriska tillstånd som de skulle behöva och lider i onödan. I andra fall sätter vi diagnos på det som egentligen är resultat av dålig arbetsmiljö, mobbing, liv i utsatta situationer och där det riktiga vore att ändra på situationen, samhället och inte tro att det är fel på individen. ADHD, depression och en mängd andra psykisk sjukdomar finns och bör behandlas. Psykiska funktionsnedsättningar ska vi anpassa och kompensera för och psykisk ohälsa ska vi se till att det går att leva med och hantera på ett klokt sätt. Det går inte att förneka bort psykisk ohälsa. Ett hälsofrämjande samhälle skapar vi tillsammans.

Det finns en massa lovande aktiviteter att visa på också nu på det nya året. Möjlighet att träffa en skolsköterska alla dagar beskrivs som en viktig rättighet för barn i en debattartikel i Sydsvenskan. Bra utbildning och vikten av att alla barn får lyckas i skolan tas upp av alla partier just nu. Lika så uppmärksammas arbetets betydelse och att full sysselsättning både är hälsofrämjande och skapar bättre ekonomiska förutsättningar. Visst är det mycket elände som sker men också kraftfulla manifestationer mot våld och rasism. Det var så häftigt att vara bland alla tusentals människor i Kärrtorp men det är också uppmuntrande att läsa om alla manifestationer runt om i landet.

I alla våra utvecklingsarbeten på SKL tar vi nya tag. det var många glada miner på kontoret idag. Vi hoppas på massor av positiva resultat under året. Jag tror att om människor känner att de har ansvar och förtroende så växer de. Jag tror att det finns många som vill och kan ta ansvar för en positiv utveckling.

Tillit och tro på varandra och en gemenskap det behöver vi alla.

1560486_711310828913235_227148933_nFyra nya lamm i ladugården.