Psynkpriset genom åren

047Psynkpriset delades idag ut för fjärde året i rad. Det skedde på Psykisk (O)Hälsa Mässan och under dagen har ett seminariespår ägnats åt presentationer från alla våra pristagare.

Film från dagen ser du här.

Psynkpriset – för förtjänstfulla insatser kring barns och ungas psykiska hälsa.
Psynkpriset 2013 delades idag ut till fem pristagare som alla, på olika sätt, bidragit till ett mer effektivt arbete för barns och ungas psykiska hälsa i Sverige.

Egenmaktspriset, vanns av Ersta Vändpunkten med motiveringen: ”Ersta Vändpunkten var först i landet med att starta verksamhet för barn och unga som drabbats av en annan persons bruk av alkohol eller droger. Vändpunkten har målmedvetet arbetat med att ge barn och unga verktyg för att på bästa sätt hantera sina liv och möjligheter.”

vandpunkten

Bo Blåvarg från Ersta Vändpunkten berättade om deras arbete. Han uppskattade att det skulle behövas 10 gånger så mycket verksamheter som vad som finns idag för att möta barnens behov. Han uppmanade oss att lyssna när ett barn berättar hur de har det.

Samverkanspriset, vanns av Hamnen Gustavsberg med följande motivering: ”Under en följd av år har Hamnen fungerat som nationell inspiratör vad gäller samverkan mellan såväl kommun och landsting som mellan olika professioner både från skola, sjukvård och socialtjänst.” hamnen

Karl Almqvist Simonsson och Charlotta Malm, från Förstalinje-mottagningen Hamnen Gustavsberg berättade att man tar emot barn och unga med psykisk ohälsa. Gör utredningar och behandling av mest ångest och depression. Många blir hjälpta där vilket underlättar för BUP som då kan koncentrera sig på de allvarligare fallen. Personal från Prmärvård och Socialtjänst  arbetar under samma tak.

Socioekonomiska priset vanns av Nynäshamns kommun med motiveringen: ”Nynäshamns kommun har drivit en särskild satsning på folkhälsa under perioden 2006 till och med 2008 med visionen att halvera ohälsotalen till 2015. Årligen har 11 miljoner kr budgeterats till åtgärder för bättre folkhälsa. En modell för ekonomiska beräkningar av investeringsutrymme och kostnader för folkhälsa, den s.k. Nynäshamnsmodellen, har tagits fram. nynashamn

Ann Ljungdell kommunstyrelsens ordf i Nynäshamn berättade att 74% av projekten har omvandlats till ordinarie verksamhet. Hon säger att vi måste ändra organisationen i kommunen om den inte passar för människorna inte tvärt om!.”

 

Samhällsansvarspriset vanns av Kamratposten med motiveringen: ”Tidningen som är alla barns bästis sedan 1892 och dessutom har en särskild avdelning för ”Kropp och knopp” måste så klart få samhällsansvarspriset!”kamratposten

Lukas Björkman chefredaktör berättar om bla temat Kroppen och Knoppen, som var en av motiveringarna till priset. Det ska vara en tidning för alla och den ska stärka självkänslan och man ska känna sig glad när man läst den.

Gnetpriset vanns av Allmänna barnhuset med följande motivering: ”Allmänna barnhuset forskar, driver metodutvecklingsprojekt, ordnar konferenser och publicerar böcker och rapporter med barn och unga i fokus. Sedan 1633 har allmänna barnhuset gnetat – på tiden att de får Psynkpriset.barnhuset

Bodil Långberg som berättar om att Allmänna Barnhuset gör många utbildningar, material mm som handlar om insatser till barn i olika åldrar. En storsatsning görs just nu tillsammans med SKL kring Skolfam. ”Det viktigaste är att arbeta med envishet och långsiktig uthållighet.”

I vårt Psynkspår på Psykisk (O)Hälsa Mässan berättade först årets pristagare som ni ser ovan och sedan de flesta av de tidigare pristagarna. Det blev en dag av 16 korta presentationer som faktiskt så väldigt mycket. Filmen kommer ni kunna titta på länge och säkert använda för diskussioner på jobbet.

 untitled

Att bli lyssnad på är en mänsklig rättighet, sa Lotta Zetterberg när hon berättade om Tjezonen som fick Egenmaktspriset 2011. 10 000 samtal per år har Tjejzonen. Målet är att stärka de tjejer som hör av sig genom att vara medmänniska. Det här är ett arbete som också ger volontärerna mycket. Verksamheten utvecklas men fler och mer behövs.

1780683_727119970665654_267275242_n

Politisk dialog, där alla var med, skola, socialtjänst, kultur och fritid och hälso- och sjukvård det var framgångsfaktor berättar Mari Rahlén-Altermark, Marie Andreasson och Katrin Larsson från Jönköping och Eksjö kommun som tillsammans med Jönköpingslandsting fick Samverkanspris 2010. I Jönköpings län försöker man nu att få alla goda delar att bli ordinarie verksamhet och en stabil grund för nya innovationer.

1512803_727124973998487_463754949_n

Norrköping fick Psynkpriset 2010 för sitt försök med Social investeringsfond. Arbetet har rönt stort intresse i Sverige. Vad är rätt att göra, hur kan vi utvärdera resultat och även räkna hem ekonomin, var några av rubrikerna när Lasse Stjernkvist, kommunalstyrelsens ordf  i Norrköping berättade om hur det gått. När man är mitt i skarpt läge syns utmaningarna och Norrköping försöker nu systematiskt med forskarstöd hitta modell och lösningar som kan förmedlas till andra.

1796705_727131560664495_1478453561_n

Lena Hök berättar om Idéer för livet, som fick Psynkpriset för Samhällsansvar 2010. Deras socioekonomiska utbildningar, deras arbete med eldsjälar och stöd till lovande projekt som familjestöd, handlar om att skapa tidiga insatser som bryter risk för negativ utveckling.

1546339_727138137330504_697470216_n

Vänersborg och Västra Götaland fick Psynkpriset Samverkan 2011: Tove Af Geijerstam och Carianne Lundvall Karlsson berättade om hur samverkansarbetet började och hur de efter en liten svacka nu är igång med ett utvecklat samarbete mellan kommun och region. Vi såg att vi hade barn ihop och bestämde att inga barn ska ramla mellan stolarna för att vi sitter i våra olika stuprör, sa Tove.

1010465_727144680663183_1527121056_n

Hagfors fick Psynkpriset för Tidiga insatser 2011. Tina Persson och Monika Andersson berättar om sin mottagning VISIT en första linjes verksamhet för barn och unga med personal från landsting och kommun. Av de som behandlades nov 2011 till dec 2012 blev 74% färdigbehandlade eller uppnått målet. Många barn kommer till och med mer än man klarar ta emot i vissa tider.

1462859_727152317329086_1754306229_n

Curt Hagqvist representerar Kungliga Vetenskaps Akademien som fick Psynkpriset Samhällsansvar 2011. Han berättade om att mer forskning är på gång vilket är glädjande eftersom kunskapsluckorna är stora. Vi behöver mer kunskap för att göra rätt.

1743572_727160720661579_1003261530_n

Ulla-Stina Berntsson, Anna Nordh och Peter Nord berättade om  Samverkanspristagaren 2012 ”En dörr in i Kungsbacka”. Deras slogan är ”stör gärna”. Direkt dialog med föräldrarna och att aktörerna samverkar så att barn och föräldrar får vara med är det viktigaste. Arbetssättet fungerar intygade både personal och föräldrar.

1654180_727176610659990_810445048_n

Anders Carlberg och Fryshuset fick Tidiga insatser Psynkpriset, Psynk Skl. 2012,
Helena Meyer representerar och gör det så bra. Hennes personliga berättelse berör oss djupt och ger oss hopp.

1653874_727183663992618_917741728_n

Berättarministeriet fick Psynkpriset för Samhällsansvar 2012. Reza Saleh berättar om deras arbete. Lust, det ska vara roligt att lära. De har valt att rikta sina insatser dit de bäst behövs och vänder sig främst till socioekonomiska utsatta områden med sina Skrivarverkstäder. Att barn får och behärskar ett skrivet språk betyder så mycket.

1601044_727189483992036_168062794_n

Till sist Lisbeth Pipping som fick Psynkpriset i kategorin Gnet 2012. Hon gör så mycket för barn i utsatta situationer, barn med utvecklingsstörda föräldrar, barn som är mobbade, barn som placeras. ”Vi måste prata om att det går att lösa. Prata om det som är bra. Vi kan lära os att leva med och i bästa fall dansa med det ”träben” som trauma i barndomen kan ge, säger Lisbeth Pipping.

Norrköpings viktigaste present till barnen

imagesCAASRZS0Läser i Norrköpingstidning att med anledning av Kungens besök och 100 års jubileum av barnboken och elefantfödsel i Kolmårdenså kommer en lekelefant att skapas i en av parkerna i Norrköping. Det är en present till barnen. Men jag tror att barnen i Norrköping fick en mycket viktigare present idag när Kommunstyrelsen beslutade om ett avtal med Centrum för Kommunstrategiska Studier, Linköpings Universitet. Uppdraget till universitetet är att identifiera, beskriva och analysera organisations- och styrningsstrukturen för Norrköpings sociala investeringsfond. Syftet är att med ett vetenskapligt angreppsätt stödja utvecklingen och säkra ett långsiktigt hållbart arbete med den sociala investeringsfonden.
En vidareutveckling av Norrköpings-modellen med en återföringsfond för tidiga insatser och sociala investeringar kommer att vara till nytta inte bara för Norrköpings barn och unga.
– Vi vill utveckla vårt arbete med att skapa både mänskliga och ekonomiska vinster Nyskapande metodutveckling är svårt och för att få en hållbar modell med i hela verksamheten behövs ett stort engagemang bland många medarbetare, säger kommunalråd Lars Stjernkvist (S).
Lennart Gabrielsson (FP), SKLs förste vice ordförande, välkomnar detta modellarbete och ser fram emot resultaten av samarbetet mellan Linköpings universitet och Norrköpings kommun.
– Det här är jättebra! Vi ser att många kommuner i landet nu arbetar med sociala investeringar. I det arbetet efterfrågas modeller och praktiska erfarenheter från vad andra gjort. Jag tror det här arbetet kan bli till stor hjälp för många kommuner och landsting.
Det är en Psynk-present!

Idag har vi haft en heldag med alla de Första linje verksamheter som vill vara med och mäta resultat i höst. Riktigt många var på plats och stämningen så positiv. Även detta är ett riktigt pioniärarbete. Att hitta ett sätt för många olika verksamheter både socialtjänst och hälso- och sjukvård att mäta med samma instrument, att följa upp och beskriva sina verksamheter på samma sätt är inte lätt men värdfullt om vi lyckas. Vi måste kunna säga om det vi gör är till nytta för barnen! Då lyfter Psynken…

Flygpsynk

 

 

 

10 år i Almedalen – till vilken nytta?

1002084_611705625540423_841288129_nAlmedalen här kommer vi. Psynken och jag har nu tagit färjan till Gotland. Bilen är fulladdad med filmutrustning, material, skyltar och infopapper, psynkel och en vanlig cykel, och en massa grejor som kan vara bra att ha.

Det är 10 året jag åker till Almedalen… Inte klokt vad åren går. Första tre åren var med Psykiatrisamorningen. Det har hänt en hel del både med Almedalsveckan och med området psykisk hälsa. Även om vi ibland tycker att det går trögt måste jag ändå säga att jag inte ens i mina vildaste förväntningar trott att området skulle bli så hett som det faktiskt är. Det är ett stort antal seminarier som på något sätt handlar om barn och ungas psykiska hälsa, insatser vid psykisk sjukdom eller om sociala investeringar eller styrning av vård och omsorg som spelar roll för området psykisk ohälsa.

Jag ska försöka skriva lite inför och efter varje dag här på bloggen. Ni hittar mer om de arrangemang vi deltar i och när vi webbsänder på vår hemsida. www.skl.se/psykiskhalsa. Tisdag är det Psykisk hälsa-kaféAnders Printz diskuterar ledning och styrning med Maciej Zaremba, Journalist från Dagens Nyheter. på Hästgatan. Du kan se filmen från dagen här.

Psynken och jag kommer fara runt på vår Psynkel:

1012174_611784948865824_706353570_n

 

Skolriksdag bättre än partiledardebatt

Skolriksdag och massor av kommunpolitiker, skolledare och så Björklund på scenen. Det är vad som väntar mig idag. Ska själv medverka i ett seminarium om samverkan för skolnärvaro. Är en del i Psynkens arbete med psykisk hälsa. Vi är så övertygade om att en lyckad skolgång, trygga och stimulerande förutsättningar i förskola och skola är nyckelaktiviteter för en god psykisk hälsa. För en del barn räcker det inte bara med ordinarie insatser i skolan och de ska få allt extra stöd de behöver så tidigt som möjligt. Men för en ännu mindre del räcker det inte med bara skolans insatser hur bra skola det än är. De behöver kanske hjälp från Socialtjänsten med en strulig hemsituation, hjälp från Barnpsykiatrin eller Barnhabiliteringen med behandling och träning. Om alla barn ska klara skolan måste alla deras nödvändiga behov vara tillgodosedda. Dessutom måste det vara smart samordnat. Ja till och med synkroniserat så noga att alla inblandade som har en uppgift har planerat allt in i minsta detalj tillsammans med barnet och familjen. Då handlar det inte om mitt eller ditt ansvar. Då handlar det om vårt gemensamma ansvar. Det ska aldrig vara tur eller otur om ett barn får rätt stöd.

Till Skolriksdagen har mina duktiga medarbetare tagit fram en liten guide om hur man vänder skolfrånvaro till skolnärvaro. För om barnen inte ens kommer till skolan då går det inte bra. Psynkprojektet

Hörde partiledardebatten igår. Saknade psykisk hälsa i diskussionen. Även när det gällde skolan blev det ganska ytligt bråk om vem som förstört mest istället för enighet om gemensamma tag. Tänk om debatten istället kunde handla om att bräcka varandra med smarta idéer. Men det är kanske för svårt?

Första linjen formeras

En eftermiddag om Första linjen som verkligen värmde. Umeå, Skåne, Göteborg och Uppsala presenterade sina modeller för första linjen och vi kände att nu, nu är det på gång. Vi pratade mätningar också och vilka mått vi kan tänka oss ha gemensamt. Det verkar som om en del av Modellområdesarbetet kommer att bära frukt nu.
Igår var vi med om invigningen av Familjens Hus i Gagnef. Otroligt kul! MVC, BVC, Öppna förskolan, Familjestödstemet, och den nya första linjes verksamheten Famnen för unga 0-17 år i ett otroligt fint hus som ligger precis intill en skola i Mockfjärd. Så fina välanpassade lokaler. Åk på studiebesök om ni kan.

 

Lämnar spår

Nu har jag varit med om tre mycket intensiva och givande dagar. Våra utländska gäster från Birmingham, New York och Oslo fick verkligen jobba hårt och vara med på en massa möten. För mig innebar det att jag fick massor av nya idéer, många tidigare tankar bekräftade och inspiration till allt intensivare utveckling.

Igår och idag har Psykisk (o)Hälsa mässan gått av stapeln. Jag fick vara med och inleda igår och då träffa en mycket charmig ung man, Zanyar Adami, som kom till Sverige som ensamkommande flykting fem år gammal. Nu har han gjort en film som han visar för att skapa uppmärksamhet och diskussion om hur vi möter ensamkommande flyktingbarn. När jag frågade hur han skulle vilja att det var sa han med glimten i ögat: ”Jag önskar att vi stod på Arlanda och viftade med flaggor och ballonger och sa: Välkommen hit och bra gjort, vad du har varit stark som klarat att ta dig hit!”
Han har så rätt. Alla barn borde ha rätt att känna sig välkomna i världen.

På eftermiddagen fick jag möjlighet att träffa ett hundratal specialpedagoger då Svenska förbundet för specialpedagogik, SFSP hade möte. De ville ha guiden: Vänta inte och höra om Psynk-projektet.

Sedan avslutade vi Psykisk (O)hälsa-mässan idag, Psynken och jag, genom att dela ut årets Psynkpris. De fem pristagarna finns presenterade på Psynk-projektet.

Alla har på olika sätt lämnat spår och jag är så tacksam att det finns en massa spår att följa efter. Det är så hoppingivande.

God fortsättning på det nya året!

Alla årskrönikor i media inspirerar mig till att göra en egen. Vad har hänt och inte hänt under 2012 inom psykiskhälsa-området?

För mig själv och mina medarbetare på SKL präglades januari 2012 mycket av avslutning av modellområdesprojektet. Vi hade vår stora slutkonferens den 19 jan, Slutkonferens Rival . Vi ägnade mycket tid åt att samla erfarenheter från de tidigare tre årens arbete och la sista handen vid slutrapporten, Slutrapport. Samtidigt hade vi redan startat upp det efterföljande projektet som kallas Psynk. Så snurrade ett virvlande intensivt 2012 igång med massor av möten runt om i landet. Vi har deltagit i alla möjliga olika sammanhang, radio, TV, politikermöten, möten för skol-, socialtjänst- , hälso- och sjukvårdspersonal, för allmänhet och i stort och smått. Resorna har inte blivit färre samtidigt som vi märker ett allt större intresse för våra webbtv-sända arrangemang, stormöten om allt från elevhälsa till individuella planer. Vi har många tittare i direktsändning men också många tittare i efterskott. En slutsats är att intresset för barn och ungas psykiska hälsa är stort men självklart så här i årets slutspurt funderar jag på vilken roll det spelar? Har SKL:s ökade engagemang blivit en plus effekt eller är det bara ett oförändrat läge för att andra aktörer har backat?

Flera intressanta rapporter har kommit under året: I våra nyhetsbrev psynk och psykishalsa flaggar vi för intressant material i omvärlden och aktualiteter hos oss. Det blir tydligt att det faktiskt produceras mycket ny kunskap inom området.

Även 2012 blev ett år då vi utvecklade verktyg och vår kommunikation. Förutom de webbsända seminarierna blev vår rapport ”Vänta inte”, om tidiga insatser en succé. Rapporten och medföljande plansch som visar kunskapsbaserade insatser i olika åldrar blev efterfrågad. Den var klar till Almedalen där vi medverkade i ett stort antal arrangemang. Flera om Socialas investeringar som blivit en ”innefråga” i Sverige. Ett stort antal kommuner har avsatt pengar till Sociala investeringsfonder. Vi har jobbat intensivt med de lokala företrädarna i Norrköping, Umeå och Ale och med ett antal forskare och ekonomer för att vidareutveckla vår kunskap om hur vi ska utforma och följa upp tidiga insatser. Det här är riktigt spännande och innovativt. För mig blev det tydligt att Psynken hade en del i detta när en av talarna under ett välbesökt seminarium på den stora ekonomikonferensen Komek i Malmö sa att det var Psynkprisets uppmärksammande av Norrköpings investeringsfond som startat ”syndafloden med kommuner som avsatte pengar i sociala investeringsfonder” (som ekonom var han inte förtjust i företeelsen).

Utveckling av första linjen har också stått högt på prioriterignslistan, men vi har under 2012 känt på svårigheterna av att omsätta idé till verklighet. Även bra, och i allas ögon nödvändiga, funktioner verkar kunna vara hur svåra som helst att få till i verkligheten. På plussidan är ändå att i år är första linjen ett etablerat begrepp och alla är eniga om att den behövs. Vi ser landsting som tänkt om, och lagt ansvaret på annan förvaltning än tidigare, vilket är ett tecken på att man verkligen försöker hitta sätt att förverkliga idéerna.

Höstens stora höjdpunkt var självklart Framtidskonferensen vår avslutningskonferens för Projektet Bättre vård – Mindre tvång. Vårt facit med 135 heldygnsvårdsenheter som deltagit och lokala rapporter som visade halveringar av behovet av tvångsåtgärder, överträffar alla mina förväntningar. Tänk att det gick att göra så mycket på så kort tid! Responsen från både psykiatrin och patient- och brukarföreträdarna visar också att det både var välbehövligt och rätt att göra en satsning riktad till den ”tyngsta psykiatrin”.

Det som är extra märkvärdigt med den här satsningen är att de åtgärder som teamen redovisat att man gjort under projektet, är relativt enkla saker – och ändå har det gett stor skillnad. Det inger hopp för då är dessa förändringar möjliga att göra för alla. Detta framgångsrika arbete ska vi på olika sätt se till att det fortsätter, dessutom tillkommer både nya projekt och insatser för att vidmakthålla uppnådda resultat.

Slutet av 2012 präglades helt av uppföljningen av 2012 års prestationsbaserade medel. Dokument, siffror, bedömningar, informationshantering… Bakgrunden var denna: Kongressen hade beslutat att SKL skulle ta fram en handlingsplan för psykisk hälsa och vi tjänstemän på SKL skrev fram olika underlag, samtidigt pågick diskussioner om ny överenskommelse med staten om psykisk ohälsa under våren 2012. Så i slutet av maj fanns både en handlingsplan på SKl, en PRIO–plan på Socialdepartementet och en överenskommelse mellan regeringen och staten. Överenskommelsen innehöll prestationsbaserade medel till kommuner och landsting och ett antal projekt. Nog trodde jag att det skulle bli intensivt under hösten men jag måste säga att det överträffat alla förväntningar.
Självklart kan man fråga sig om det var rätt att ingå en överenskommelse med så lite tid kvar av året. Självklart kan man ifrågasätta vårt sätt att informera/hantera. Självklart kan man ifrågasätta resultatet och särskilt tråkigt är det att vissa kommuner och landsting som försökte, ändå inte klarade prestationen. MEN den allt överskuggande bilden som framträder när krutröken lagt sig lite är att denna psykiatriöverenskommelse, med de grundkrav och prestationer som alla landsting utom två och cirka 200 kommuner fick någon del av, har lett till intensivt fokus på viktiga frågor. Många kommuner och landsting har blåst liv i sina samverkansprojekt och ökat trycket i utvecklingstakten. Jag är djupt imponerad över det stora engagemanget och många människors slit, både lokalt och centralt här på SKL.

Så avslutades året med ett riktigt turboryck och ut kom också en ny överenskommelse för 2013. Den bygger på den överenskommelse vi hade för 2012. Grundkrav och prestationer är de samma fast lite svårare att uppnå. SKL har uppdrag att driva ett antal utvecklingsprojekt även 2013. I dessa ska vi stödja kommuner och landsting som har spännande arbete på gång och se till att sprida dessa goda exempel. Vi ska fortsätta utveckla verktyg och metodstöd kring det som kommuner och landsting efterfrågar. Vi ska göra allt för att kommuner och landsting ska bli ännu bättre och mer effektiva när det gäller att främja psykisk hälsa, möta psykisk ohälsa tidigt och effektivt, och minska konsekvenserna av allvarliga psykiatriska tillstånd.

Det sorgliga med att avsluta år och projekt är att man måste lägga något bakom sig, att man måste skiljas från en del arbetskamrater, att vissa arbetsuppgifter, samarbetspartners inte finns kvar. Men förändring och utveckling gör alltid lite ont och kostar på, så det är en del av livet.

2013 kommer att bli ett spännande år. Ingen kan fixa den utmaning som den psykiska ohälsan innebär ensam, men tillsammans kan vi. Vi ska ta tillvara all ny kunskap om hjärnan, om mänskligt samspel, om sociala konsekvenser, om effektiva organisationer, om människors villkor – möjligheter och faror i vårt nya samhälle. Vi ska tänka, diskutera, vända och vrida på våra olika perspektiv tills vi hittar nya lösningar att pröva.

I boken ”Kunskapens människa: om kroppen, kollektivet och kunskapspolitiken”, finns dessa kloka ord av Stefan Svallfors: ”Samtal och samarbete är de enda vapen vi har mot rädslan och meningslösheten. I den andres skeptiska men vänliga blick (åter)uppstår vi som intellektuella varelser.”

God fortsättning på det nya året!

Bekymmersam utveckling – men…

Ny rapport om mattekunskaper och läsförståelse. Svenska barn, åk 4 och 8, ligger sämre till än övriga nordiska länder i internationella rapporter som just publicerats. Alla tycker att det är bekymmersamt och nu blir det säkert massa diskussioner om orsaker.  Diskussioner är bra men vi måste få till förändring. Självklart måste vi satsa så mycket resurser, klokskap, arbete och god vilja som behövs. Mer om rapporten och själva grunddokumenten.

Vi har haft Temaledarträff idag i Psynkprojektet och igår hade vi ett Stormöte som finns på webben www.skl.se/psynk. Alla är entusiastiska, och taggade att skapa utveckling samtidigt vittnar alla om den tröghet som finns i våra system. Omöjligheterna tar lätt överhanden. Vi fick igår en levande beskrivning av hur det är att leva med ADHD, hur svårt det kan vara att få förståelse och få den utredning och den hjälp man behöver. Georgios Karpathakis är så bra att lyssna på. Mitt i allt är han så positiv, ser möjligheter och kan själv berätta att hans liv vände när han såg en film om ADHD. Förstod då att han inte är ensam och att det fanns hjälp att få. Titta själv!

Tur att det finns hopp och kraft att få från arbetet ute i verkligheten. Att vara byråkrat enbart skulle vara helt omöjligt för mig. Då fastnar man i systemtröghetsträsket och bara dras ned långsamt men obevekligt… Nej det måste förhindras. Det finns många ljuspunkter även om skolresultaten försämras snön vräker ner och det är mörkt. Snart är det jul och i det mörkaste mörkret lyser stärnorna och ljusen som klarast.

Avstamp

Det är helt underbart att få avsluta ett projekt när man vet att det strax är dags att starta ett nytt med utgångspunkt från det gamla. Bättre vård – mindre tvång projektet hade avslutande referensgruppsmöte idag. Alla var överens om att det gått bra och att vi vill ha en fortsättning. Jag tror att det är nyttigt att avsluta projekt. Att göra saker avgränsat, sätta upp mål, utvärdera och dra lärdomar. Så kan man sätta upp nya mål skapa nytt projekt på en klokare och mer erfaren nivå nästa gång. Så hoppas jag att vi får göra denna gång också.

Vi avslutade dagen med Psynkens julfika. Skinkmacka och julmust med alla psykisk ohälsa/hälsa projekt. Många glada entusiastiska människor från våra projekt, närliggande verksamheter, myndigheter, brukarorganisationer. En känsla av julglädje och framtidsoptimism gick genom rummet eller så var det tomten som uppfyllde Psynkens önskan. Vi ska synkronisera våra krafter.

Julfika med Psynken

Sanningen om psykiatrin

”Sanningen om psykiatrin” – så hette det seminarium jag var på i tisdags på Jonsered. Ingen medicinsk specialitet väcker så starka känslor och blir så öppet ifrågasatt som psykiatrin stod det i underrubriken. Vi ägnade dagen åt att titta tillbaka historiskt och att hoppas framåt. Visst finns det många förklaringar; fördomar, svårigheter att mäta och studera, mångfald av perspektiv, makt, rädslor och mycket annat som bidrar till varför psykiatrin blir speciell. Och visst är det ofta negativt, men samtidigt ser jag en annan bild. Ofta under resor träffar jag människor som, när de får höra att jag sysslar med psykiatri, är otroligt intresserade. Ofta har de egna erfarenheter själva, eller från närstående, att berätta. Många beskriver också bra hjälp från psykiatri och socialtjänst.

Men visst är bilden av psykiatrin mångskiftande. I går och idag träffades Nätverket för ledning och styrning inom psykiatrin. Representanter från alla landsting. Då märks att förhållandena är olika över landet. Fick igår em. pigga upp mig med ett besök i Halland. BasUt slutkonferens på en stor utbildningssatsning. Där var stämningen på topp. Mycket engagemang och vilja. Jag fick en fågelholk till Psynken.

Det gav kraft att idag åter ge sig i kast med prestationerna i Psykiatrisatsningen. Sammanställde svaren lite grovt och pressenterade idag för Hälso- och sjukvårdsdir och socialchefer. Alla landsting och 200 kommuner har lämnat in material. Det tycker jag är bra med tanke på den korta tid vi haft till förfogande.

Nu återstår bara att se vad Socialstyrelsen säger – sanningens minut närmar sig.

20121125-123126.jpg