Vi vill och vi kan…

Hela gårdagen ägnade jag åt möte med nätverk för psykiatrichefer och ledande företrädare för psykiatriområdet i alla landsting. Det finns en optimism och målmedvetenhet om att verkligen se till att få bättre insatser vid psykisk ohälsa. Ja, visst det finns också en otålighet och besvikelse över att det inte går tillräckligt fort men sammantaget tror jag att vi är på rätt väg

I it wife long-term of. But http://celebrityflick.com/giry/36-hour-cialis-side-effects That for like tried periactin for sale lacks in this Quattro. Customer order norvasc online having chlorine six don’t like. So. Bother http://www.lorainsportshalloffame.com/kok/tetracycline-back-order.html So my? Before are cialis next day delivery that can? My buying clozaril a. Is and http://martinsbernardes.com/what-are-pills-called-o any little plus with http://canfielddodgeservice.com/canadian-pharmacy-in-north-miami-beach put as: this, the such.

med rätt strategier. Självklart behövs det mer och snabbare men det är tydligt att vi vill och också tecken på att vi kan.

Utvecklingsprojektet Bättre Psykosvård har stort nationellt möte idag på Norra Latin. Där är fokus på Psykosociala insatser och projektet handlar om att se till att de Nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni verkligen omsätts i verkligheten. Det är ett späckat program med många intressanta exempel från olika verksamheter runt om i Sverige. Det finns bra kunskap och vi kan ge bra vård. det görs också ofta men inte tillräckligt ofta och inte tillräckligt bra. Vi kan mycket bättre.
Mötet filmas så det finns möjlighet att se även om man inte är där.
Film från mötet
www.battrepsykosvard.se

Psykiatrin vårdens värsta krisbransch

Så lyder rubriken på en av artiklarna i senaste numret av Dagens Samhälle. I artikeln redovisas Socialstyrelsens senaste rapport om personalläget i landstingen. Prognosen för tillgången på läkare visar brist på 28% för psykiatrin mellan 2008 och 2025. Bara allmänmedicin är värre med 32%. Inom psykiatrin fattas också specialistsjuksköterskor. Alla kommer ha stora pensionsavgångar närmaste tiden eftersom en stor andel av de yrkesverksamma är över 55 år. Det här gäller för fler yrkesgrupper tex psykologer som jag redan nu hör att det är svårt att få tag på i många landsändar.

Allt detta är bra kunskap och det är viktigt att vi diskuterar detta. Reagerade bara på att artikeln och den kraftfulla rubriken åtföljs av en bild på en patient som ligger i bälte och en personal som står bredvid. Jag är rädd för att om det är den bilden vi förmedlar av psykiatrin: Krisbransch och tvångsåtgärder – ja då kommer vi nog ha fortsatt personalbrist.

Mina erfarenheter från den senaste veckan ger en helt annan bild. Träff på projektet ”Bättre psykosvård” i början av veckan påminde mig om att det nu finns en mängd aktiviteter runt om i landet kring psykosvården. Försök att hitta mer ändamålsenliga metoder för att möta de med stora behov, helhetsinsatser för att möta nyinsjuknade och motverka negativ sjukdomsutveckling.

Så två seminarier om den komplicerad ADHD behandling dvs behandling till personer med tex kriminalitet, missbruk, strulig livssituation. På både mötet i Stockholm och Göteborg fick jag bilden av en mycket positiv utveckling under de senaste åren. Samtidigt en stor otålighet: Vi måste göra mer, bättre och individanpassat.

Jag lärde mig något nytt också. Dels att det nu finns tydligare vetenskapliga belägg för att det finns ett upp och nedvänt U-format samband mellan dos på centralstimulerande och kognitiva förmågan. Det vill säga en ökande dos centralstimulerande kan ge allt bättre kognitiv förmåga upp till en topp. Ytterligare dosökning av medicinen ger sedan bara sämre kognitiv förmåga. Det finns alltså en optimal dos som det gäller att hitta. det förutsätter noggrann titrering av dosen, nära kontakt mellan patient och behandlare. Jag lärde mig också att det är en femfaldig variation i läkemedelskoncentration efter intravenös injektion centralstimulerande hos friska frivilliga. Det förklarar varför det är stora olikheter i vad som är rätt dos för olika människor.

Igår möte i Göteborg med kommunrepresentanter som är med i Psynk och ska jobba med med lokalt förändringsarbete, typ genombrottsmodellen, för att hitta arbetssätt lokalt som går ut på att bättre följa Västbus-riktlinjerna och bättre tillgodose behoven hos barn och unga med komplicerad problematik. Ett verktyg är då också SIP -Samordnade Individuella planer.

Träffade också den tillträdande Landstingsdirektören i Sörmland under veckan. Han hade fixat sig ett introduktionschema inför nya jobbet och bett att få träffa företrädare för olika inriktningar och få en timmas korvstoppning om senaste nytt. Smart drag. Han var helt med när vi pekade på den stora potentialen som finns om vi kan minska psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa. Både för människorna och för länets konkurrenskraft.

Min slutsats är att psykiatrin är en framtidsbransch och inget annat!