Psykiatrin vårdens värsta krisbransch

Så lyder rubriken på en av artiklarna i senaste numret av Dagens Samhälle. I artikeln redovisas Socialstyrelsens senaste rapport om personalläget i landstingen. Prognosen för tillgången på läkare visar brist på 28% för psykiatrin mellan 2008 och 2025. Bara allmänmedicin är värre med 32%. Inom psykiatrin fattas också specialistsjuksköterskor. Alla kommer ha stora pensionsavgångar närmaste tiden eftersom en stor andel av de yrkesverksamma är över 55 år. Det här gäller för fler yrkesgrupper tex psykologer som jag redan nu hör att det är svårt att få tag på i många landsändar.

Allt detta är bra kunskap och det är viktigt att vi diskuterar detta. Reagerade bara på att artikeln och den kraftfulla rubriken åtföljs av en bild på en patient som ligger i bälte och en personal som står bredvid. Jag är rädd för att om det är den bilden vi förmedlar av psykiatrin: Krisbransch och tvångsåtgärder – ja då kommer vi nog ha fortsatt personalbrist.

Mina erfarenheter från den senaste veckan ger en helt annan bild. Träff på projektet ”Bättre psykosvård” i början av veckan påminde mig om att det nu finns en mängd aktiviteter runt om i landet kring psykosvården. Försök att hitta mer ändamålsenliga metoder för att möta de med stora behov, helhetsinsatser för att möta nyinsjuknade och motverka negativ sjukdomsutveckling.

Så två seminarier om den komplicerad ADHD behandling dvs behandling till personer med tex kriminalitet, missbruk, strulig livssituation. På både mötet i Stockholm och Göteborg fick jag bilden av en mycket positiv utveckling under de senaste åren. Samtidigt en stor otålighet: Vi måste göra mer, bättre och individanpassat.

Jag lärde mig något nytt också. Dels att det nu finns tydligare vetenskapliga belägg för att det finns ett upp och nedvänt U-format samband mellan dos på centralstimulerande och kognitiva förmågan. Det vill säga en ökande dos centralstimulerande kan ge allt bättre kognitiv förmåga upp till en topp. Ytterligare dosökning av medicinen ger sedan bara sämre kognitiv förmåga. Det finns alltså en optimal dos som det gäller att hitta. det förutsätter noggrann titrering av dosen, nära kontakt mellan patient och behandlare. Jag lärde mig också att det är en femfaldig variation i läkemedelskoncentration efter intravenös injektion centralstimulerande hos friska frivilliga. Det förklarar varför det är stora olikheter i vad som är rätt dos för olika människor.

Igår möte i Göteborg med kommunrepresentanter som är med i Psynk och ska jobba med med lokalt förändringsarbete, typ genombrottsmodellen, för att hitta arbetssätt lokalt som går ut på att bättre följa Västbus-riktlinjerna och bättre tillgodose behoven hos barn och unga med komplicerad problematik. Ett verktyg är då också SIP -Samordnade Individuella planer.

Träffade också den tillträdande Landstingsdirektören i Sörmland under veckan. Han hade fixat sig ett introduktionschema inför nya jobbet och bett att få träffa företrädare för olika inriktningar och få en timmas korvstoppning om senaste nytt. Smart drag. Han var helt med när vi pekade på den stora potentialen som finns om vi kan minska psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa. Både för människorna och för länets konkurrenskraft.

Min slutsats är att psykiatrin är en framtidsbransch och inget annat!

Första linjen formeras

En eftermiddag om Första linjen som verkligen värmde. Umeå, Skåne, Göteborg och Uppsala presenterade sina modeller för första linjen och vi kände att nu, nu är det på gång. Vi pratade mätningar också och vilka mått vi kan tänka oss ha gemensamt. Det verkar som om en del av Modellområdesarbetet kommer att bära frukt nu.
Igår var vi med om invigningen av Familjens Hus i Gagnef. Otroligt kul! MVC, BVC, Öppna förskolan, Familjestödstemet, och den nya första linjes verksamheten Famnen för unga 0-17 år i ett otroligt fint hus som ligger precis intill en skola i Mockfjärd. Så fina välanpassade lokaler. Åk på studiebesök om ni kan.