Oerhört svårt

Vård till personer med ett allvarligt tillstånd med svår ångest och självskadande är oerhört svårt. Fallet Nora som beskrivs i en tvådelad dokumentär i Sveriges Radios P1 visar hur svårt och destruktivt det kan bli. Med facit i hand kan vi se att det gick fel på så många punkter under vägen. Sammantaget har samhällets olika instutioner svikit, eller inte förmått ge, rätt insatser. I media blir allt svart eller vitt. Många människor riskerar att fara onödigt illa av rapporteringen. Dramaturgin kräver offer. Samtidigt måste vi våga ta diskussionen. Vi måste våga erkänna våra tillkortakommanden.

Vården av människor med självskadeproblematik är inte tillräckligt bra. Det saknas forskning och kunskap för att vi i alla olika lägen ska veta vad som är bäst att göra. Det finns olika skolor om hur behandlingen ska gå till. En del har visst forskningsstöd andra saknar helt vetenskaplig prövning och en del kan vi nog på goda grunder säga är mindre lämpliga att använda.

Vi är överens om att tidiga insatser och förebyggande arbete är att föredra, vård i öppna former är bättre än inläggning på sjukhus. Vi är mindre överens om vad innehållet i de öppna insatserna ska vara och vem som har huvudansvar för vad. Den kunskap om bemötande och behandling som finns är inte tillräckligt spridd och i många lägen känner sig både socialarbetare och vårdpersonal osäkra. Osäkerhetskänslor, frustration och känsla av otillräcklighet hos personal är negativt och riskerar sprida sig till den hjälpsökande.

Jag är övertygad om att bemötande och relationen mellan den hjälpsökande och den som i sitt jobb ska ge hjälp och stöd är oerhört viktig. Vi måste orka och kunna lyssna på personen själv, skapa os en helhetsbild och möta varje människa just där hon eller han befinner sig, om vi ska få till en bra och effektiv vård- eller stödinsats.

Vård generellt sett ska inte vara villkorad. Vård eller utebliven vård ska inte vara ett straff. (Rättspsykiatrisk vård som en påföljd utdömd av en domstol är ett märkligt undantag). Ramar och begränsningar är något man ska komma överens om i ett lugnt läge, i gemensamma samordningsträffar där personen själv är huvudperson och alla viktiga personer är med.

Bra bemötande och ett positivt mänskligt möte med en person som är i akut kris, har kraftig ångest, svår psykos eller är uppvarvad och agiterad är svårt. Det kräver kunskap, träning och personliga färdigheter som bara en del människor kan tillägna sig. Det gäller alltså att vi har gett alla en bra grundutbildning och att vi har vissa personer som är specialutbildade och som är våra experter som vi kan ta hjälp av i de riktigt komplicerade situationerna.

Det finns inga svåra människor men elakartade sjukdomstillstånd och olidliga och näst intill omöjliga situationer.

Historien om Nora i P1 SR måste vi ta till oss och försöka förhindra upprepande av. Sverigesradio

Det finns kunskap som betonar vikten av bra bemötande och som visar att vissa behandlingsformer har visst forskningsstöd. På följande hemsida finns beskrivning av det nationella självskadeprojekt som finns och där finns den kunskapssammanställning som togs fram förra året.

Självskadeprojekt

Tvångsvård som nyhet och debatt

Som en glad nyhet denna ödesdag, 12/12-12, berättar SKL i dag om det framgångsrika arbetet i projektet ”Bättre vård – mindre tvång”.
Vi tror att vi gjort det största genombrottsprojektet i landet, både räknat i antalet genombrottscykler och i antal deltagare.
Fantastiskt att så många slutenvårdsavdelningar gjort ett så ihärdigt arbete!

Debatten i Dagens Medicin fortsätter. Förra veckan skrev Per Sternbeck och Torsten Kindström ett debattinlägg om förslagen i Psykiatrilagsförslaget angående tvångsvård.
I dag publicerades mitt svar.
Jag är glad över debatten – tvångsvård är bland det svåraste vi gör i psykiatrin. Resonemangen kring tvång är relevanta även på andra håll i samhället och vi blir klokare om vi tänker tillsammans!

Laddar också för samtal i P1 morgon tillsammans med Gunilla Wallén från SPES om självmordsrisken för barn och unga som har föräldrar med psykisk sjukdom eller missbruk och vilket stöd samhället kan erbjuda. En helt ny rapport från KI ligger till grund för vårt samtal.

Ny kunskap

det är en otrolig förmån att få leva i en tid med en så stor och snabb kunskapsproduktion. Varje dagkommer nya forskningsarpporter av intresse. Forskare på Karolinska Institutet har i en registerstudie visat att psykisk sjukdom och kreativitet hör ihop. Läs mer här eller på KIs hemsida. Sveriges radios vetenskapsnyheter refererar till en stor amerikansk studie där man funnit att män med ADHD får sämre utbildning, inkomst mm som vuxna. 33% av gruppen med ADHD hoppade av gymnasiet jmf med 4 % i befolkningen i stort. Den senaste undersökningen av mediavanor visar att 50% av treåringarna är ute på nätet. De kommer att lära sig allt så mycket snabbare än vi gjorde!

Summerar dagen

Avslutar kvällen med att höra på Tendens i SR som handlar om  bipolär sjukdom. Rebecka Anserud intervjuas. Hon är duktig på att berätta hur det är att ha sjukdomen. Torsten Kindströmd berättar om Balans undersökning. Den visar att okunskapen fortfarande är stor.

En av finalisterna till Stora psykologpriset arbetar med KBT i grupp för patienter med Bipolär sjukdom. Jag var med i juryn och Vinnare blev Aniko Bartfai som betytt mycket för  utvecklingen av neuropsykiatrin.

Efter prisutdelningen tillbaka till Munchenbryggeriet och Bättre vård mindre tvång. .Fest med hög trivselfaktor. Det känns som vi lyckats med att skapa en känsla av att ”nu avslutar vi det gamla och nu börjar vi det nya.