Samhället behöver hjärnan – Psykiska ohälsan ökar

Jag tycker att det är hög tid för skolan, alla arbetsgivare, hälso- och sjukvården – ja, alla samhällsaktörer att gemensamt ta tag i den ökande psykiska ohälsan.

Dagens samhälle sliter mer på hjärnan än på övriga kroppen. Cirka 40 procent av dagens sjukskrivningar beror på psykisk ohälsa. Var tionde ungdom tycker att livet känns meningslöst. En tredjedel av svenska ungdomar i åldrarna 15–24 år tycker att livet är svårt. Var tionde är missnöjd med sin tillvaro och lika många upplever livet som meningslöst. (Siffrorna kommer från Ungdomsrapporten.) Vi kan inte vänta längre – det är dags för breda samhällsinsatser.

Den psykiska ohälsan ökar i alla grupper. Bland ungdomar ser vi tecknen på detta bland annat i skolsköterskornas hälsosamtal, i rapporter från Folkhälsoinstitutet och Socialstyrelsen om ökad stress, depression, självskadebeteende och läkemedelskonsumtion.

Dagens samhälle, både arbetsliv, skola och fritid, ställer stora krav på människors mentala funktioner och hjärnor.

Vi ska vara sociala, utåtriktade, framåt, vi ska ta för oss, skapa vår egen dag och framtid varje stund. Vi ställer höga krav på snabb kommunikation, vi upplever konstant tidsbrist och brådska. Kort sagt; vi har i dag fler möjligheter än vad som ryms i våra liv.

Sammantaget ställer detta stora krav på hjärnan och våra hjärnor är fortfarande i stort sett desamma som när våra förfäder levde på savannen. Vi har utvecklat mönster och strategier under årtusenden som sedan blivit omoderna på bara några hundratal år.

Är ökad psykisk ohälsa då en oundviklig utveckling?

Jag tror inte det. På samma sätt som vi människor tidigare lärt oss hantera utmaningar och påfrestningar, till exempel från primitiva levnadsförhållanden till moderna, kommer vi också lära oss parera dagens påfrestningar. Frågan är bara hur många människor som ska fara illa under tiden och hur mycket lidande och resursslöseri vi kommer att drabbas av.  Det är dumt att vänta. Det är dags för kraftfulla, tidiga, generella insatser överallt i samhället.

En kraft som kommer att saknas oss…

Anders Carlberg har avlidit. Ännu en sådan där händelse som gör att världen aldrig blir detsamma igen. Han kommer saknas oss.

Hans engagemnang och obetvingliga styrka när han hade en idé, har betytt mycket för både enskilda ungdomar men också som ett pådrivande uppfordrande exempel för oss andra att det faktiskt går att omsätta visioner till verklighet.

Vi var inte alltid överens när vi möttes på seminarier eller i arbetsgrupper, men jag respekterade hans intention och vilja att skapa ett gott samhälle. Vi hade också skilda åsikter vad gäller vikten av sociala och samhälleliga faktorer jämfört med individuella.
Men i stort höll jag helt med honom. Generella insatser, ett bra samhälle för alla, är en huvuduppgift. Sedan måste vi våga se att inte alla individer har samma förutsättningar och att insatserna därför måste se olika ut. Vissa måste få mycket mer.

Anders Carlberg var en stark förebild, hans Fryshuset är unikt, hans envishet och påhittighet att framgångsrikt driva de svagas talan är unik. Visst var han jobbig ibland och det är just det som är poängen – han drev sina frågor tills etablissemanget, systemets företrädare blev alldeles trötta på honom. Han vågade utmana och bråka men samtidigt hålla sig kvar på banan.

Så minns vi Anders Carlberg

Från Fryshusets hemsida:

 

”Är det viktigt för dig att vinna?

– Ja för stunden. Jag är en galen jäkel på läktaren. Skriker nog mer än Adelsohn. Men den största vinsten för mig och för samhället i stort är att få unga människor att må bra. Att få in dem i systemet. Det är den största vinsten.

Till sist. Har du något budskap till en ung människa som mår dåligt och känner sig litet vilsen i livet, du som jobbat så många år med de här frågorna?

– Sök dig till sammanhang där du får nånting tillbaka är mitt varma råd.”, svarade Anders Carlberg